Reserapport från Ingrid i Kabondo

2018-03-06, 19:17:03  

Jambo!

 
Här kommer en liten rapport från mig, Ingrid, som uppenbart hade förstånd att lämna Stockholm när snöovädret drog in.
Via Amsterdam kom jag till Nairobi, där jag blev kvar några dagar med besök av släkt och vänner på United Kenya Club, som verkligen fått ett ansiktslyft.
Som vanligt tog jag bussen till Kabondo. Brukar kännas bra att uppleva landskapet och människorna under den 7 timmar långa resan. Den här gången tog resan dock drygt den dubbla tiden p.g.a demonstrationer utefter vägen. Efter vissa äventyr på vägar chauffören inte var helt bekant med, kom jag fram till Kodada där både James och Felix mötte. Skönt att sova efter detta något oväntade äventyr.
 
Det är både skönt och praktiskt att bo mitt i byn, som jag gör här hos Felix. Härifrån kan jag lätt ta mig till byns centrum och människor har lätt att komma hit, sitta ner en kortare eller ibland längre stund för samtal om både glädjeämnen och bekymmer. Ibland bara ett kort "jambo".
 
Under veckan har många av de stipendiater några enskilda i Friends of Kabondo sponsrar kommit och berättat om sin skolsituation. Alla uttrycker stor tacksamhet över att de fått denna chans. Utan KCSE (studentexamen) kommer man inte långt här.
 
Det var spännande att träffa Field officer Martin och de tre trainers i vårt pågående 2-åriga hiv/aidsprojekt ( med bidrag från Forum Syd). Nu, andra året, har de förändrat och troligen förbättrat vissa områden. Första året hade varje trainer alla ämnen i sina två grupper. I år har varje trainer tagit hand om några ämnen i alla grupper. Mercy har hiv/aids och sexualundervisning, Paul stigma, kultur och könsroller och Judith hälsa och näringslära. Varje trainer har fortfarande huvudansvaret för sina två grupper.
Med stort intresse har de läst den bok om Sofia av Henning Mankell, där Sofias syster dör i aids, och använt den i sin undervisning. Planen är att den ska bli underlag för en pjäs de tänker uppföra när andra årets TAK-ambassadörer examineras. 
Vi diskuterade också hur de på bästa sätt ska hjälpa den flicka i en av våra sex grupper, som avslöjade hur hon trakasserades i det hem, hon flyttat till efter båda föräldrarnas död. Skrämmande att höra, men fantastiskt att lyssna till deras förslag på handlingsplan och medvetenhet om att flickan kan råka ännu värre ut om de begår misstag. Diskussionen slutade med något som tydligen var självklart: "She is welcome to stay in my home, and we will all contribute."
 
I förrgår var stora fiskedagen i dammen och fångsten blev 250 till 300 riktigt feta fiskar. I går ägnade James dagen åt att steka fisken i olja och sälja till byborna, som tidvis stod i kö för att få köpa. Hela fångsten såldes, så när Felix kom för att köpa till oss var den tyvärr slut.
 
Under lång tid har värmen och torkan varit svår, men här om dagen öppnade sig himlen och regnet tidvis vräkte ner. Vattentanken fylldes snabbt och min morgondusch behöver inte längre begränsas till 1 liter vatten. Det betyder också att myggorna vaknar och då är det skönt att Mygga finns i bagaget. Förberedelserna för sådd är i full gång.
 
Slut för den här gången!
Ingrid

Skriv en kommentar






Vilken färg har en gran?