Reserapport 3 från Kabondo

2013-10-26, 16:45:36  

Gårdagen ägnades till största delen åt besök på St Christine School. Förskollärare Mouline blev utsedd till vår ciceron. För Ingrid, som under de senaste nio åren deltagit i undervisningen i sammanlagt mer än ett halvår, kändes det naturligtvis lite ovant att vara ”turist”, men det blev en trevlig dag med många kära återseenden. Vår guide tappade snart bort oss, vi hann med att besöka flera men inte alla klasser.

Några Uppsalaelever som har haft brevvänner sedan flera år vill gärna fortsätta brevkontakten, men då helst via e-post. Ingrid kom överens med rektor, klasslärare och datalärare om att ordna det praktiska med adresser och tillgång till datorer. I klass 6 visade några elever intresse för att börja brevväxla med Los Centralskola i Hälsingland. Ett par lärare därifrån kommer att besöka St Christine i början av nästa år.

En omgång lärarkandidater skulle avtackas, så dagen avslutades med samling i ett av klassrummen. Många tal blev det. När musiken började måste vi lämna lokalen för att inte få hörselskador.

Vi gick hemåt och vid sidan av fotbollsplanen höll några elever från Anyona-skolan på att hacka upp gropar, de ska plantera träd. Vi frågade rektor, som övervakade det hela, vilka träd som skulle växa där. Han hade tänkt Eucalyptus, men med våra nyvunna kunskaper från Vi-skogen gav vi honom rådet ätt välja andra sorter, mer gynnsamma för miljön. Dessutom kunde vi tipsa om att Karopa har startat en plantskola i Othoro, så plantor finns nästgårds.

Väl hemma hos Rebecca fann vi vårt sovrum invaderat av bin. Vi slog ihjäl så många vi kunde och skyndade oss sedan att krypa in under myggnätet. I dag har biinvasionen fortsatt och tvingat oss att flytta till ett annat rum.

Lördagen ägnades åt besök på Nyakach Girls Secondary School, där Ingrid tillsammans med en grupp studentkamrater har en stipendiat från St Christine. Skolan har 1300 elever. Skolområdet såg snyggt och trevligt ut. Vi träffade en lärare och en biträdande rektor och fick svar på de frågor vi hade. Det går bra för Sharon, hon verkar trivas och vi också träffa några av hennes klasskamrater. Hennes skolresultat är mycket bra.

Efter skolbesöket åt vi lunch på Maraboi Estate i Sondu, en turistanläggning som ägs av en holländare men drivs av lokal personal. Smakfullt byggt och inrett med vacker trädgård. Maten var också mycket god.

Nu är det kväll igen och från en granngård kommer sorgemusik. Ytterligare en man i sina bästa år har dött, efterlämnande flera små barn och en sjuk hustru. Dödsorsaken nämns inte vid namn...

Alla pratar om hiv och aids i allmänna ordalag, men ingen säger ”jag är drabbad”. Antalet hivpositiva går ner i stora delar av Kenya, men inte i vår del av landet. Här anser många att det snarare går åt fel håll. Både Vi-skogen och Karopa inkluderar information om hiv/aids i alla sina aktiviteter.

Ingrid och Margareta

Skriv en kommentar






Vilken färg har en gran?